Djurvännernas Förening i Stockholm
  
 
 »   Startsidan
 »   Verksamhet
 »   Styrelse
 »   Stadgar
 »   Länkar
 »   Frågor om djur
 »   Kontakta oss
 »   Årsmöten
 »   Bli medlem
 »   Stipendium
 »   Bildarkiv
 »   Föreningens historia
 »   Om webbplatsen

 »   Admin
  

Frågor om djur

Vi får många telefonsamtal och mail om olika djurfrågor. Vi har samlat de vanligaste här med våra kommentarer. Mycket av informationen kommer från andra webbsidor.

 

Om du misstänker att ett husdjur far illa eller vanvårdas

 

Länsstyrelsen ansvarar för djurskyddskontrollen i länet. Om du vill göra en anmälan, ring 010-223 11 20 eller 010-223 10 00. Du har rätt att göra anmälan anonymt. 

 

Vid akuta situationer ring polisen 114 14.
 
Vår förening har små möjligheter att agera i känsliga situationer och vi har ingen befogenhet att ingripa. Men kontakta oss gärna för att få råd.
 
 

Om din katt har försvunnit

Hör först med dina grannar så att inte katten av misstag blivit inlåst i en källare eller förråd. Det har hänt många gånger. 
Anmäl till polisen 114 14.
Sätt upp lappar i närområdet med en beskrivning, helst med fotografi, av katten och ditt telefon-nummer. 
Kontakta katthem och djursjukhus. Många katthem har på sin hemsida en sida för bortsprungna och upphittade katter. De flesta katthem i Stockholmsområdet hittar du under fliken ”Länkar” på denna hemsida. 
 
Vilse.nu är en webbsida där man kan efterlysa en bortsprungen katt..
 
När din katt är återfunnen glöm inte att meddela polisen m.fl. och ta bort lappar som du har satt upp.
 
 

Om du tror att en katt är hemlös eller övergiven

Det kan vara en katt som du sett ströva omkring i ditt område, kanske t.o.m. vill komma in i din bostad. Oftast är det nog en katt som är ute på äventyr, kanske på spaning efter ett bra matställe. Verkar katten pigg och välvårdad, låt den inte komma in och mata den inte. Katten vet säkert var den bor.
 
Men, om katten är mager och inte ser välvårdad ut, försök fånga in den. Katten kanske har ett halsband med tel.nr. Kolla om katten är ID-märkt i ett öra med en tatuering, som då ska finnas som en bokstavs- och sifferkombination i ena örats insida. Om ingen öronmärkning syns kan katten ändå vara ID-märkt med ett mikrochip som sitter under huden mellan skulderbladen. Chipet kan avläsas på veterinärklinik eller katthem eller av polisen. 
 
Om du hittar en ID-märkning kan du söka efter ägaren på DjurID. Det kan dock hända att ägaren inte godkänt att adressuppgifter visas på internet. Kontakta i så fall Svenska Kennelklubben som för registret,
08-795 30 50.
 
Du kan också söka på Vilse,nu, en webbsida för efterlysningar av katter i hela landet.
 
Om du inte kan hitta ägaren är vårt råd att kontakta polisen, 114 14, eller katthem. Många katthem har på sin hemsida en sida för bortsprungna och upphittade katter. De flesta katthem i Stockholmsområdet hittar du under fliken ”Länkar” på denna hemsida. 
 
Om katten verkar sjuk eller skadad bör du ringa länsstyrelsens djurskyddshandläggare, tel. 010-223 11 20 eller 010-223 10 00.
 
Akutgruppen är en ideell förening i Stockholm som har information om hemlösa och övergivna katter på sin hemsida.
 
 

Lagstiftning om vård och omhändertagande av vilda djur

Med vilt avses i jaktlagen (SFS 1987:259) vilda däggdjur och fåglar. Enligt både jaktlagen och artskyddsförordningen (SFS 2007:845) är vilt fredat utom under tid när jakt är tillåten. Att omhänderta ett skadat vilt djur eller övergiven djurunge räknas som jakt. 
   
Vilt får endast hållas i fångenskap med tillstånd från Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Naturvårdsverket tillåter dock att vilt hålls i fångenskap under max. 48 timmar (NFS 2002:20). Motivet är att man under denna tid ska hinna kontakta viltrehabiliterare. Därefter ska djuret frisläppas eller tas om hand av en viltrehabiliterare som har tillstånd för den aktuella djurarten.    
 
Vilda djur som omhändertas för rehabilitering omfattas av djurskyddslagen (SFS 1988:534).
  
Tillstånd för viltrehabilitering ges av Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Det är länsstyrelsen som godkänner anläggningen. Tillstånd för rehabilitering kan ges för samtliga fågelarter men bara för ett fåtal däggdjur: ekorre, hare, igelkott och fladdermus.
 

Övergivna djurungar

På våren vimlar det av djurungar i naturen. Lämna dem i fred, de är nästan aldrig övergivna. 
Många ungar har mamman hos sig bara några korta stunder per dygn. Så är det med hjortar, rådjur och harar. Ungarna ligger oftast väl gömda. 
 
 Kråkungar och trastungar lämnar boet flera dagar innan de är flygfärdiga och hoppar runt på marken. De är inte övergivna och de matas av föräldrarna. De blir ett lätt byte för katter så håll katten inomhus om du har en sådan unge i närområdet. Tyvärr är skator elaka mot fågelungar på marken och hackar ofta ihjäl dem. Kanske kan du skrämma iväg skatorna.
 
Om du säkert vet att ungens föräldrar är döda så kontakta snarast någon av viltrehabiliterarna. Du ska inte själv försöka mata en unge, risken är stor att du gör mer skada än nytta. 
 
Kontaktuppgifter till viltrehabiliterare, se Skadade vilda djur. 
 
 

Skadade vilda djur

Kontakta viltrehabiliterare innan du rör djuret. Om du påträffar skadat större vilt och rovdjur ska du ringa polisen, 114 14.
 
I Stockholms län finns tre viltrehabiliterare med tillstånd av Naturvårdsverket och länsstyrelsen. De har hjälp av veterinär för bedömning och behandling av djuren. De har ett stort kontaktnät och kan lämna råd på telefon. 
 
Lilla Vilthuset, Norrtälje, Suzzie Engström, tel. 076-200 43 63.
Tillstånd för hare, igelkott, ekorre, akutvård av fladdermöss och ett flertal fågelarter.
 
Stockholm Vildfågel Rehab, Åkersberga, Victor Persson,
tel. 072-569 51 12.
Tillstånd för samtliga fågelarter. Anläggningen har stora voljärer för flygträning.
 
Catarina Krång, Ingarö, tel. 073-642 87 12. 
Tillstånd för fladdermöss, ekorre, igelkott och tornseglare. Sveriges enda rehabiliterare av fladdermöss.
 
Katastrofhjälp fåglar och vilt har en rikstäckande lista över rehabiliterare och kontaktpersoner som kan ge råd på sin webbsida.  
 
Det finns också ett ideellt nätverk, Viltakuten Stockholm, som man kan kontakta.
 
Naturvårdsverket har mycket bra information om skadade vilda djur och om ”övergivna” djurungar och fågelungar, läs här
 
Skånes Ornitologiska Förening har fin information om skadade fåglar på sin hemsida.
 

Måsungar i sta’n

Måsar bygger ofta bon på hustak i städer. Ungarna hoppar ner eller ramlar ner innan de är flygfärdiga, ofta utan att skadas. Föräldrarna vakar över dem och matar dem. Låt dem vara. Om de är på ett olämpligt ställe och riskerar att komma ut i trafiken så kan man flytta dem en kort bit till en säkrare plats, men se då till att föräldrarna ser förflyttningen. Om du placerar ungen långt bort kan det hända att föräldrarna överger den. Var också beredd på att föräldrarna störtdyker mot dig när du närmar dig ungen!
 

Fastfrusna svanar

Det är ovanligt att svanar fryser fast på isen så att de inte själva kan ta sig loss. De kan ligga och vila på samma ställe under flera dagar utan att frysa riktigt fast. Oftast är det ungsvanar som fryser fast med bröstfjädrarna, men de kommer i regel ändå loss, med förlust av några fjädrar. 
 
 
Fliken uppdaterad januari 2017
Djurvännernas förening i Stockholm

Webbplatsen baserad på: FSY PLUS 2.1
© Wikinggruppen